tisdag 4 augusti 2015

Svarte Skånings fana

För att tydligare urskilja oss på slagfältet valde vi att göra en fana med Svarte Skånings vapen. Fanor syns till och från i samtida bildkonst och verkar bland annat fungera som kännetecken i fält.



Föreningen Svarte Skånings fana utgår ifrån några olika manuskriptbilder från Tyskland daterade mellan 1365 till 1400. Efter att ha gått igenom de olika former av fanor som finns i dåtida manuskript valde vi att göra en rektangulär fana med en tunga längst upp. Några av inspirationsbilderna ser ni nedan.

BLB Donaueschingen 79 Weltchronik, 1365, DE

BSB Cgm 5 Weltchronik in Versen, 1370, Regensburg, DE


ONB Han. Cod. 2915 Historia belli Troiani soluto sermone scripta, 1390-1400, DE 2

Fanan är sydd av växtfärgat fansiden färgat med lökskal. Tyget betades med alun och färgades sedan i ett bad med lökskal där lökskalen utgjorde cirka 130% av tygets vikt. Lökskalen kokades först ur och silades bort. Resultatet blev något mer orange än vi tänkt oss så tyget fick tvättas en omgång. Därefter hade tyget den önskade nyansen, samma som de båda sköldarna som gjorts tidigare.  Den svarta båten målades på med sidenfärg och fanan fållades med en smal rullfåll. Knytband konstruerades av smala band av linne. Som stång används ett för ändamålet tillverkat, drygt tre meter långt, spjut.

Urkokning av lökskal till vänster, betningsbad till höger. Foto: Linda Clarin


Fanan färdigställdes under det franska reenactmenteventet Azincourt och sattes genast upp utanför Svarte Skånings paradtält - Eriks tvåmastade paviljong.





Föreningen Svarte Skåning i Azincourt


Efterforskningar gjordes av Kalle, växtfärgning och majoriteten av sömnaden på fanan av Linda och Tove.